Igår läste jag en krönika
Krönikören Tomas Carneheim, lärare(!), skriver i Punkt SE följande: "Pendeltågstrafiken fungerar allt sämre, trots att miljödebatten borde ha bidragit till att den borde fungera helt förträffligt." Vilket leder honom till slutsatsen: "Bitterheten ger mig lust att kasta ägg på pendeltåget".
Jag brukar inte recensera krönikörer. Men det här är ett ganska enögt och slentrianmässikt sätt att betrakta kollektivtrafiken. Skall man göra en mer seriös analys bör man också konstatera att investeringarna länge varit kraftigt eftersatta. Och faktiskt har han fel, kollektivtrafiken håller nu på att bli bättre. Om Carneheim på ett ärligt sätt ville beskriva situationen kanske han skulle ha sagt att glaset snarare är halvfullt, med mer på väg.
Kanske borde Carneheim också tänka på att hans skriverier kanske får oönskade effekter. Redan idag förstörs vagnar och alltför ofta behöver SL ställa in tåg på grund av vagnfel. Receptet är därför inte att kasta ägg eller på annat sätt förstöra för kollektivtrafiken. Självklart bör vi istället värna om våra pendeltåg, satsa mer på underhåll och drift. Som krönikör kan man kosta på sig att vara bitter, men när ilskan släpper gäller det att ta tag i problemen. Detta är vårt fokus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är en känsla av vanmakt jag försöker förmedla i krönikan, en vanmakt som allt fler känner ju längre tiden går. I min krönika tar jag avstånd från att kasta ägg, eller förstöra. Jag förkastar den tanken. Oavsett vad som görs för att lösa frågan med den katastrofalt undermåliga pendeltågstrafiken, så kvarstår faktum att den bara blir sämre oavsett de förbättringar du hänvisar till i din blogg. Det är i vart fall så vi trafikanter upplever det. Vi som åker kommunalt försöker göra en insats för miljön, men upplever att vi blir motarbetade när kollektivtrafiken ständigt försämras.
Tomas Carneheim
Förutom att jag tycker att du har fel i sak - på många områden förbättras trafiken rejält - så kan jag för balansens skull tillägga att det var en mycken välskriven krönika. Och det är väl precis så en bra krönika skall vara. Engagerande och välskriven. Jag reagerade precis som du, och blev engagerad. Istället för att kasta ägg, skrev jag en bloggkommentar...
Fortsätt skriv Tomas, jag kommer att fortsätta läsa.
Skicka en kommentar